En endeløs labyrint
Ta til høyre to ganger, klatre over en lav steinmur, ikke snuble over småbarn og løshunder, føl deg fram langs en murvegg og følge tauet som henger der til endes, ta til venstre. Aser (59) er endelig hjemme.
Da Aser mistet synet, mistet han også muligheten til å være familiens hovedforsørger for sin kone og tre døtre.
Ulykken skjedde da avlingene skulle innhøstes. En grein sneiet det venstre øyet og ødela hornhinnen. Aser lot seg ikke stanse av den grunn, og fortsatte med landbruk i flere år. Da han fikk grå stær på høyre øye, var det imidlertid slutt.
Han syntes det så håpløst ut, og levde i en verden av skygger og halvmørke i nesten to år. ─ Jeg bad til Gud om hjelp hver dag, forteller Aser.
Nå kunne han ikke lenger bruke dagen på å skaffe mat på bordet. Det var ingenting han kunne gjøre. Heldigvis hadde han familie som kunne geleide ham rundt, men følelsen av hjelpeløshet var vond.
Han fikk høre om Mercy Ships via broren sin, som også fulgte ham til “Africa Mercy”. En 20-minutters gratis operasjon ble en ny start i Asers liv.
Allerede neste dag kunne lappen over øyet tas av. Aser var mer enn bare litt spent. Forandringen var umiddelbar og overveldende. Dagen før kunne han så vidt skjelne mellom lys og mørke. Nå hadde han 20/80-syn på det høyre øyet. For en forskjell på to døgn!
Aser skyndte seg hjem igjen. Han og broren skiltes der han pleide å få hjelp over gata. Nå kunne han klare seg på egenhånd. Aser krysset den travle gata. På den andre siden ventet flere familiemedlemmer som gråt av glede. ─ Jeg trodde vi hadde mistet ham for alltid, sa en yngre søster. Nå har Aser fått livet tilbake.
Høydepunktet for Aser var da han endelig fikk se yngstedatteren (7) for første gang på over ett år.
Etter flere uker med tilfriskning, fikk Aser bekreftet det han håpet på og lengtet etter. Han kunne fortsette som bonde, sa Mercy Ships’ øyelege. ─ Jeg var så glad at jeg trodde jeg skulle lette, smiler Aser.
Tekst: Rose Talbot
Foto: Saul Loubassa-Bighonda
Oversettelse: Karin Høiland
Det tog månader av sjukgymnastik för att stärka Fifalinas muskler i benen och stärka hennes benstomme. Sjukgymnasterna tog hand om Fifalina varje morgon och gjorde de övningar som krävdes för att hon snabbare skulle komma hem. Hon var en riktig kämpe och det blev snabbt goda resultat av träningen. Hon kunde efter en tid gå igen utan stöd och hon blev starkare och starkare för varje dag. Ludvine hade lång tid att reflektera över Fifalina när de satt på sjukhuset, eftersom de var där över sex månader.
När dagen kom då hon skulle åka hem, så var det med stor glädje som hela sjukvårdspersonalen lyckönskade henne i livet. Hon hade fått den bästa gåvan; att få bli frisk igen! Hennes ben var åter starka och Fifalina gick iväg med stort självförtroende och ett leende på läpparna. Mamma Ludvine tror att hon kommer bli en bra lärare en dag, redan nu är hon en inspirationskälla för oss. Fifalina är en levnadsglad och modig kämpe som tror på framtiden.
Vill du var med och rädda liv?
Läs fler berättelser om våra patienter
William hadde grå stær
Fikk tilbake synet En gratis grå stær-operasjon gjorde det mulig Livet var godt, syntes William (29). Han drev sin egen butikk, og på hjemmebane var det bare idyll. Da synet hans ble merkbart dårlig over natten, ble han raskt verre. Snart klarte han ikke å skjelne folk fra hverandre. William måtte slutte i jobben. Lille […]
Dyllan fikk kokende vann over seg
Dyllan fikk kokende vann over seg Du er en fin gutt, Dyllan, sier sykepleierne − Du er en fin gutt, Dyllan, sier sykepleierne. Niåringen rister så bestemt på hodet som nakken tillater. Han tror dem ikke.Dyllan ser ikke det de ser – store brune øyne og en undrende holdning til livet. Det har faktisk vært […]
Ousseynou og Assane
Ousseynou og Assane Dobbelt opp av gleder og spillopper Det er ikke lett å se forskjell på Ousseynou og Assane (5) hvis du ikke kjenner dem. Ousseynou er livlig og full av påfunn. Assane er stille og mer reservert. De har mer enn sjarmen til felles. Begge kom til «Africa Mercy» med identiske beinskader. Skjeive […]
─ Behovet er enormt og pasientkøen virker endeløs. Hver gang blir jeg berørt av at så mange pasienter har alvorlige medisinske problemer.
